Nu känns det återigen lite roligare att träna. Idag funkade träningen fint fast kompisen Goa var med. Kanske är det en mognadsförändring på gång???

Hon vill dock byta dummisar nu igen. Det var ju borta ett ra tag...Fundering: kan det bero på skendräktighet?... Inkallningssignalen fungerar inte nu heller i arbete till hundra procent....Suck!
Men jag är ändå nöjd, trots mina skarpa nej vid byte av dymmy och nonschalans vi inkallning jobbade hon glatt vidare.

Jag vågar påstå att inkallningen fungerar till 96 % om hon inte är i arbete..  Hur i hela friden går jag vidare???? Känns som det blir en massa fy och nej i träningen igen... Vill inte ha det såååå!

Goa med en kotte i munnen.

Pippi och Suzanne.

Världen goaste Pippilotta.

Undersökningsplikt råder!

Kursdags igen...

Efter sommarens uppehåll var det då dags att träffas för lite jaktgenomgång igen. Deltagarna  hade tillbringat en vecka på Fegen och var mycket nöjda med den.
Nu finns önskemålet om lite mer jaktlydnad i upplägget så vi startade med "fyrkanten" och dolda linjetag. "Fotgående" mellan varje pinne förväntades. Tufft, ja men alla klarade av det utan större bekymmer. Man märkte av att koncentrationen började tryta efter andra pinnen..

Därefter körde vi fotgående med flygande dummisar - inte heller det var några problem....??
Då satte vi hundarna  kastade ut dummisar som de fick hämta i tur och ordning. Nu märktes det tydligt att det var läge att stoppa träningen.

Nästa gång blir det nästan samma övningar fast i skogen. Jag har nämligen en fundering om det är så att det är för mycke"kurs" över situationen när vi är på fältet???
Kanske blir dragningen lite högre i skogen?? Vi får se...

Man måste ta det lite lugnt ibland också!!!

Njaee,... den ser tung ut. Hmm, okey då!

Pia och Bonus

Bonus, alltid redo!!!!

Elisabeth med Riva och Alice



Mina underbart ljuvliga fyrbenta famlijemedlemmar:

Får jag också en bit mat snart? undrar Pippi

Bamse och Pippi tar en tupplur tillsammans.

Vakna!!!!

Godnatt världen!

Tiden går så ofantligt fort. Man tänker att man skall hinna så mycket, men får inte gjort hälften.
Förra lördagen blev en fantastiskt trevlig dag på Danmarksbåten med mina föräldrar, mina barn och deras respektive samt barnbarn.
Resan fick Roffe i present av dem alla, dessutom hade de ordnat med hundvakt så att jag skulle kunna åka med.
Det blev en hel del inhandlat kan jag avslöja...;)
Kvällen avslutades ute i trädgården med att spela kort tillsanmmans med yngste sonen och hans flickvän.



Emma med Max i famnen, gabbi sitter bredvid"lilla Jennie" och sonen Krille

Göteborgs hamninlopp.

Jag med Hugo

Kinna med sambon Andreas och svåger Martin.

Tre personer som jag har så mycket att tacka för.
Far och Mor samt  födelsedagsbarnet.

Emma med lilla Nelly och pappa Micke

Jennie!

Söndag stod kalas i almenackan. Lille Max fyllde 2 år och det ska ju naturligtvis firas.
Som vanligt blev det massor av folk. Uppdukat ute i trädgården i fullt solsken och barnens lek.
Det är med stor ödmjukhet som jag känner att vi har en underbar familj och släkt.

Ledig fredag...

blev stororder-dag i stället . 161 askar med sallad fick vi snabbt klippa ihop och leverera. Tur att Roffe och Jennie var hemma och kunde hjälpa till.
Martin har förövrigt dragit in nya vattenledningar till växthusen. Micke och Roffe och Krille har påbörjat grunden till den nya tvättcentralen. I vinter skall vi slippa stå ute och tvätta sålådor!

Kattungarna är det fullt ös på. De har accepterat Pippi helt nu verkar det som. Kanske inte om hon kommer springande men det har inte hänt ännu. Bamse är ena stunden jättevänlig och vänder upp magen för att i nästa sekund jaga de små... Lek eller tråkbråk, ja det är frågan. De små gillar det inte i alla fall.  Men å andra sida bråka de med varandra och skriker högt när det gör ont. En stund senare sitter de och slickar varandra på munnen och sover tätt,tätt intill varandra. Underbara!!!

Nu har Pippi i alla fall piggnat till ordentligt och löpet går mot sitt slut, gudskelov. Det har varit oroväckande att se Pippi så kadaverlugn som hon varit... Men som sagt nu börjar vi se delar av den vanliga Pippilottan igen. Under veckan som varit har vi t o m kunnat träna lite. Både rally och jakt. Härligt.

Men en 2.5 timmes promenad i värmen tog musten ur henne. Nu ligger hon och sover gott. :)

Telefonen ringde och en olycklig röst berättade att hennes båda hundar var borta sedan klockan nio i går kväll!  Rösten tillhörde en bekant från brukshundklubben. Jag och kompisen Yvonne satte oss i bilen och körde hem till henne med Pippi som är i höglöp. Det blev 3 timmars vandrande i skogen. Vacker skog men med eländig terräng emellanåt. Vi busvisslade och ropade om vartannat. Och plötsligt hörde vi ett skall... Men inget mer. Vi fortsatte och senare hörde vi det igen. Denna gång var det tydligt att det var två olika skall.... Var det dem eller grannens hundar. Det blev till att ringa för att kolla upp saken. Nej grannens hundar skällde inte!  Vi fick kontakt med dem igen, men ingen hund närmade sig oss. Vi fick dra oss hemåt eftersom det snart skulle bli mörkt. Dystra åkte vi hem igen. Det positiva var dock att hundarna fanns i hyfsad närhet i alla fall.
Tjugo minuter efter att jag kommit hem,ringde telefonen... De har kommit hem! En granne hade fått en blöt nos i knävecket då hon sågade ved. Hon stängde in de bägge rottispojkarna i stallet och ringde deras matte och lyckan var total.

Det vore nog ett av det värsta jag skulle kunna tänka mig, att min hund skulle försvinna från mig! Gudskelov har jag skonats från detta...  än så länge.
Ha en underbar kväll

En ljuvlig sommardag, ÄNTLIGEN!!!!!!!  Vad vi har väntat och längtat. Det går allt bättre med kattungarna. Bamse jobbar hårt med att visa dem vem som är herre på täppan.
Nu fräser de åtminstonde inte så fort Pippi kommer nära. Men hon kan ju vara ganska intesiv i sitt nosande t o m nu när hon löper. Vi jobbar med att hon skall lära sig backa undan när jag tycker det räcker. Hon är jätteduktig med detta.

Bamse på musjakt.

Skicklig!

Men fy vad det smakar illa med näbbmöss...

                      Dagen bjöd på fint kusinbesök, Johan med sönerna Valle och Harald.

Valle prövar att köra, det blev full fart.

 

Harald föredrog att åka med pappa Johan i skyndar snabbt efter.stället.
Här upptäcker han att brorsan är på väg in till kattungarna...